Scenskräck har tre olika ansikten

I läroplanen i dagens svenska skola behöver eleverna kunna ge uttryck för vad de kan i klassrummet och lider man av scenskräck kan det vara tufft och det kan även leda till lägre betyg då eleven upplevs som tillbakadragen, blyg eller i värsta fall okunnig.

Likadant är det på våra arbetsplatser säger Christer B Jansson VD på BelBin Svenska AB som sedan 1997 arbetar med George W Dudley och Shannon Goodson forskning i Sverige. En del personer tystnar när det blir för många människor och deras kunskap blir osynlig vilket påverkar deras karriär, deras löneutveckling och även de beslut som fattas.

Säljare som lider av scenskräck har inga problem utan kan vara mycket effektiva när de prospekterar med en person i taget men vara nervösa och osammanhängande framför grupper. Det gäller även anställda och elever i våra skolor som tystnar när antalet människor som kan se eller höra blir för stort.

Det är synd då scenskräck är ett av de lättaste hindren att åtgärda och korrigera. För många börjar det redan i skolan och blir till ett gissel som följer dem ett helt liv. Ett gissel som hos de flesta med professionell hjälp hade varit relativt lätt att få bukt med.

Vid en närmare titt på Scenskräck som företeelse upptäckte George W Dudley och Shannon Goodson att det finns tre varianter av Scenskräck.

1. Ett allmänt överuppjagat tillstånd. Personer med denna typ av scenskräck har en tendens att oro sig för allting. Inte lika vanligt förekommande som grupp 2 och 3.

2. En intensiv oro över att säga något som skulle kunna uppfattas som dumt, oförberett, ytligt eller fel. Främsta kännetecknet är en stel presentation av innehållet. De handskas ofta med denna rädsla genom att göra i ordning omfattande anteckningar som de håller sig strikt till under sitt anförande.

3. Inriktar sig på vad de andra ser, talarens kropp. Den kan identifieras via en intensiv fysisk paketering som skyler över rädslan för fysisk utsatthet. De bryr sig inte särskilt mycket om hur de låter eller vad de säger som typ 2, istället fokuserar de på att kontrollera sådant som rör utseende och uppträdande, tänk på hållningen, snubbla inte, var elegant osv

Det visar sig via testet SPQ*Gold (ett test utvecklat av George W Dudley och Shannon Goodson som mäter tolv former av kontakthinder) att kvinnor är överrepresenterade i grupp tre medan män är motsvarande överrepresenterade i typ två.

Det är viktigt att ta reda på vilken typ av scenskräck man har då de kräver olika metoder för att åtgärdas. En större kunskap om scenskräck skulle kunna hjälpa många elever i svenska skolor och anställda att prestera bättre och få en bättre utveckling. Jag undrar hur mycket kunskap som levereras efter mötet i korridoren medarbetare till medarbetare som inte kom fram i mötesrummet där besluten togs pga att någon eller flera led av scenskräck i någon form.

Om du är en av de som lider av scenskräck och undrar vilken variant du lider av så gör följande tankeexperiment. Vad är värst? att tala inför en grupp som inte ser dig men hör dig (grupp 3) alternativt en grupp som ser dig men inte hör dig (grupp 2). Är det ingen skillnad och du oror dig ofta inför olika situationer där du möter människor kan du tillhöra grupp 1.

Källor. Boken om Säljhinder - Sales Call Reluctance och Christer B Jansson VD BelBin Svenska AB